I huvudet på Tant Grön

Direktlänk till inlägg 16 september 2010

Ja det har jag men måste ni verkligen påpeka det?

Av Tant Grön - 16 september 2010 09:30


Det här med kroppen. Varför är det okej att fråga någon om den har gått ner i vikt när väldigt få skulle påpeka det motsatta? Båda två gör mig väldigt illa till mods, jag skruvar på mig och undrar, varför ser ni mig så?


Varför kan vi inte få bli sedda för de vi är istället för den vikt vi bär på?


Jag förstår att folk tror att de ger mig en komplimang, kanske de rent av tror att jag väntar på att få höra den, men det gör jag inte. Jag vill inte att ni ska se min kropp på det sättet, att ni liksom väger av den.


Kan jag inte få ha min kropp ifred.


Säg gärna att jag är fin, säg gärna att jag ser ut att må bra, för det gör jag, men snälla låt bli att kommentera min vikt. Den är min. Och den spelar ingen roll.


  


Min kropp har varit med om mycket. Jag har fött ett par ungar, jag har festat alldeles för mycket, jag har varit uppe många sena nätter och jobbat på tok för mycket. Jag har misshandlat min kropp med dålig mat och för lite motion.


Och det syns. Mitt liv syns på min kropp som en berättelse om allt jag varit med om. Det är fint. Hur kan jag tycka illa om det. Hur kan bristningarna som gett mig mina barn vara något fult? Groparna i låren vet jag inte varifrån de kom men de finns där och de är mina så hur kan jag inte tycka om dom?


Så dumt.






Kärlek <3

 
ANNONS
 
Anki

Anki

16 september 2010 09:43

håller med dig till 100%,de allra flesta ser *bara* utsidan när det som finns inuti är viktigast!

http://:mixtillmax.blogspot.com

Tant Grön

16 september 2010 09:46

word, moster!

 
Ingen bild

Persilja

16 september 2010 15:16

Jag är kvar i det där dåliga att "om jag bara blir lite smalare så blir det bättre". Alltså jag VET ju att det inte är så, men ÄNDÅ kan jag blänga irriterat på bukfettet som liksom planterat sig med så djupa rötter att det för alltid är en del av mig. Kanske den tioårslånga amningen är orsak till det, att kroppen bereder sig på en till sån period då allt fett behövs. Eller nåt. Jag tycker om min kropp rätt bra, den är stark, orkar lyfta tunga möbler, orkar gå, sover bra, gör inte så ont, och har burit och fött fyra barn så det är inte ett kroppshat som gör att jag önskar en lite annan form. Mer en estetisk önskan. Jag håller med om att det är konstigt att kommentera kroppsformer på folk.
Tänk vad kul att något du sa i februari, har inträffat nu. Du har VERKLIGEN lärt dig att tycka om dig själv!!!!!!!!!

Tant Grön

16 september 2010 18:45

Jag har alltid haft lätt för att köpa teorin, ja det där låter logiskt liksom, men att känna det är en helt annan sak. Du är en bra bit påväg, du VET men du känner det inte ännu. Fortsätt bara, en vacker dag kommer du bara känna det också. Det är så jävla dumt att tycka illa om sig själv hur man än gör det, om det är en egenskap eller en kroppsdel. Varför liksom?

Visst är det kul! Och det tog inte så lång tid heller! Jag märkte skillnad redan i våras, bilden i spegeln var helt plötsligt någon annan. Kan jag så kan definitivt vem som helst, jag har hatat min kropp så länge jag kan minnas så om jag kan sluta med det och istället älska mig själv så kan väl alla göra det.

Jag förstår att det låter svårt men det är bara att bestämma sig. Det finns ingen annan som kan göra det åt dig liksom. Det finns inget piller man kan ta, allt finns inom dig, lyssna.
KRAM

 
charlotte

charlotte

16 september 2010 15:21

En liten kommentar jag fick av min mor: ja nu sedan du slutade motinera har du ju gått upp massor!! (jag har inte slutat: jag har varit sjuk). Härligt! Det är tur att det är livat i holken annars skulle man falla ihop som en disktrassa (suck). Dumma kommentarer får man oavsett om man rasade i vikt eller om man går upp... speciellt från min mor och alltid med en vass spets ytterst! Håller med i det du skriver. Det viktigaste är inte två kilo hit eller dit, det viktiga är insidan och att man själv mår bra.

http://charlottas.bloggagratis.se

Tant Grön

16 september 2010 18:37

Åh, charlotte! Jag hoppas att du förstår att människor som säger elaka saker är olyckliga och att det egentligen inte har med dig att göra. Jag får nu mer än någonsin dumma kommentarer eftersom jag gör det jag vill och det ifrågasätts, är jag inte lite tokig liksom, och hur ska det gå, så kan du ju inte göra osv. Jag kan väl göra va fan ja vill så länge jag inte skadar någon.

En bra sak att tänka på när man blir irriterad och vill säga något, kansek ge igen eller så...

Måste detta sägas just nu?
Måste detta sägas av mig?
Måste detta sägas överhuvudtaget?

Visdomsorden kommer från min livscoach Emma med bloggen http://livskrafter.blogspot.com/

Typ inget måste sägas, allt är som det ska :-)

 
Mamma Blå

Mamma Blå

16 september 2010 16:28

Du är vis du. :)
Sluta aldrig att vara du.
Kramisar

http://mammabla.bloggplatsen.se

Tant Grön

16 september 2010 18:30

Mamma Blå, min vän! Tack för dina fina ord, jag blir så glad, kramen

 
Zandrah

Zandrah

16 september 2010 18:34

Kloka ord!
Önskar att jag själv kunde tänka lite mer som du, när jag ser mig i spegeln och bara känner mig tjock och ful. :-/

http://zazzansosorterade.blogspot.com

Tant Grön

16 september 2010 18:39

Bestäm dig Zandrah. Du bestämmer själv över dina tankar, ingen annan. Tankarna kommer men du måste inte lyssna på dem. Och precis som med allt annat så funkar det kanske inte första gången eller andra eller ens sjuttielfte, men plötsligt händer det!
Kramen

 
Ingen bild

Britten

17 september 2010 22:26

Klokt sagt. Försöker tänka på det i mina möten med vänner, bekanta, människor på jobbet. Och särskilt till tjejer och kvinnor. Men mot mig själv är jag tyvärr hårdare vad gäller utsidan som jag inte är överens med. Får väl jobba med min självbild.
Intressant blogg du har.

Tant Grön

18 september 2010 06:29

Om man är snäll mot sig själv så blir det också lättare att vara snäll mot andra. Om du älskar dig själv så sprids kärleken vidare ut i världen, därför tror jag att det viktigaste är att älska sig själv. Resten kommer liksom utav det.

Kul att du hittat hit Britten, jag har ju sett dig hos min Persilja ett bra tag ;-)

 
Yrla

Yrla

20 september 2010 11:00

helt bra typ va! man häver ur sig en å annan dumskap ibland... å va fin du är har du gått ner i vikt!!! det är inte lika ofta man säger, å vad fin du är har du kommit till insikt om nån ny sida hos dig själv som du gillar å trivs med...

ganska precis 2 månader efter senaste bebbenedkomsten (som var en JÄTTE bebbe), så fick jag höra just det... å va fin du är har du gått ner i vikt... ähhh ja jag har just klämt ut en nästan 5 kilos klump med tilhörande fostervatten å moderkaka å annat som töjt ut min mage i 9 månader... grejen var också att jag inte gått upp något i egen vikt under graviditeten, bara bebbens vikt... så när allt var klart vägde jag lika mycket som innan graviditeten... nä jag hade inte gått ner i vikt... men fin var jag enligt sägaren.... måste ju bero på nåt annat då... :)

http://www.hemmahosyrla.bloggplatsen.se

Tant Grön

20 september 2010 13:06

Men varför måste man ha gått ner i vikt för att va fin liksom? Uppenbarligen utstrålade du lycka, givetvis du hade ju precis fått ett till mirakel liksom :-)

 
Rosa

Rosa

20 september 2010 15:34

Kloke ord : ) Jeg sier ofte at jeg ikke skjønner hvorfor jeg ikke klarer å gå ned de kiloene som skal til for at jeg skal bli "lykkelig". Men sannheten er jo at jeg skjønner det godt. Jeg er glad i mat, og jeg er glad i mat i godt selskap. Og hva er viktigst?? Å være tynn...eller leve et godt liv...sånn som faktisk gjør meg lykkelig. Lage masse deilig mat og så spise den , med litt god vin til. Blir ikke tynn av det...men veldig glad ;-)

http://www.cafelatter.blogspot.com

Tant Grön

20 september 2010 15:49

Precis Rosa, vad är viktigast liksom. Ät det du tycker om och det du mår bra av och acceptera det och var lycklig!

Kramen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Tant Grön - 13 mars 2013 22:54


Att berätta att jag inte längre finns här utan där.     ...

Av Tant Grön - 27 oktober 2012 11:59

... Men det kan vara så att jag bryggde kaffet i koppen och sedan hällde det i min nya kaffekanna, som heter Stencil (bara en sån sak liksom) och efter det hällde jag tillbaka kaffet i koppen.   Mitt kaffe är ju redan populärt. Men med min...

Av Tant Grön - 24 oktober 2012 22:10

Jag målar ansikten och dricker te. Det var 19 år sedan sist räknade jag precis ut. Sedan jag målade ansikten alltså. Te drack jag senast igår. Basånivet. ...

Presentation


Hej och välkommen in i mitt huvud. Var inte rädd, jag är inte farlig, inte ett dugg. Är du? Äsch, jag skojade bara. Jag är skitfarlig. Var rädd för bövelen.

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28 29
30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Jag

Tjocka släkten

Gamla lumparpolare

Festivaler 2012

Feminism

RSS

Besöksstatistik

Receptbank

Råkost.se

Gemenskap

Råkostrecept

.

bloglovin

Bloglovin

bloglovin

Översätt bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se